7 aug. 2012

Ibland är det värt att misslyckas...

Många, många gånger har jag försökt så luktärter men det har aldrig blivit till någonting.
Om dom har orkat växa till en höjd på tio, tjugo centimeter har det varit bra. 
Ljuvligt doftande blommor har man nog fått leta efter med förstoringsglas.

Men i år....Ja se!!


Inte är det världens största buske...men för mig är det alldeles tillräckligt. 
I samma låda växer två sorters ringblommor, krasse och zinnia.


De växer och blommar.


 När man väl lyckas efter många försök, så är ju glädjen desto större.
Det är ju nästan så att jag vill så mera nu genast....nu, när jag vet hur jag skall göra ;)
Kanske någon minns när jag sådde dom i vårast.  


 Jag var ute och tog de här bilderna i går i kvällssolen, (därav ljuset i bilderna.)


Idag vände jag regnet till något positivt och har fått skurat golvet i källaren, och det var inte en dag för tidigt må jag säga.
No sko vi nästan kon ha dansin, e ji så blankt ;)

Må så gott alla vänner tills vi syns igen.

Catarina



1 kommentar:

  1. jag brukar oxå ha luktärt o ringblomma..men i år blev det ennågra tagetes.. men nästa år ska ta mej i kragen o så allt möljigtIdag ha det egna största delen av dagen..Bra att få golvet skurat.. jag har städat lite på vinden.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...